Titel: Drömgångaren
Författare: Samantha Shannon
Översättning: Lena Jonsson & Emma Jonsson Sandström
Genre: Fantasy
Sidor: 496
Läst: 8/9-30/9 2020
Betyg: 😈😈😈😈 (4,5)
Handlar om:
Okej jag vill inte berätta för mycket om handlingen eftersom själv anser att den här boken är bäst att gå in i blint. Allt jag tänker säga är att året är 2059 all sorts fantasy material är förbjudet, man är antingen en amoritet människa utan krafter eller en klärvoajans, person som kan prata med spöken. Som samhället anser är en slags sjukdom. Vi får följa Paige som är en drömgångare och enligt säkerhetssystemet Scion nånting som inte borde ha fötts.
Tankar
Äntligen har jag läst färdigt boken. Nästan 500 sidor som tog mig jag vet inte typ en månad? Läser ganska sakta och varit i mood för annat än läsa, bland annat spela The Witcher 3 😇
Drömgångaren har funnits på min hylla i 5-6 år ungefär. Redan i slutet av första kapitlet kastas vi in ett fartfyllt äventyr och jag vet inte vad jag förväntade mig, men inte det här. I början av boken allt jag tänkte var "vad händer?" "Förväntade mig inte detta!?o-o!"
Gillade vår huvudkaraktär Paige, hon är stark, målmedveten, och osjälvisk. Och med tanke på situationen hon har satts in, tycker jag hon hanterar det förvånansvärt bra genom att ifrågasätta vad tusan det är som händer och ser till att ta sin tid för samla ihop sina tankar. jämfört med andra som typ accepterar omständigheterna nästan direkt.
Jag gillade också att ingen av sidorna var goda? det var inget uppenbar gott vers ont utan båda sidorna hade sina fördelar och nackdelar, iallafall om du var en person som kunde på nåt eller annat sätt kontakta spöken
var du en vojant o bodde i Sheol kunde det antingen vara ett paradis där du får använda dina krafter till att slåss eller leva i slummen utan el och blir tvingad att göra föreställningar för underhålla stadens invånare. Utanför staden blir du behandlad som en sjukdom. om du var vanlig människa utan krafter så kunde världen vara ett paradis men innanför Sheols murar jobbar du som betjänt tills du dör.
var du en vojant o bodde i Sheol kunde det antingen vara ett paradis där du får använda dina krafter till att slåss eller leva i slummen utan el och blir tvingad att göra föreställningar för underhålla stadens invånare. Utanför staden blir du behandlad som en sjukdom. om du var vanlig människa utan krafter så kunde världen vara ett paradis men innanför Sheols murar jobbar du som betjänt tills du dör.
romansen i den här boken, klassisk fiende till lovers tropp och tyckte den var så bra skrivet här, eller jag hade personligen lärt känna killen lite mer men det är en smaksak. Vad jag älskade var att Paige var fokuserad på sitt mål, hon hade inga romantiska tankar om den här killen, när hon sen inser att de står på samma sida är hon för mesta dels fortfarande beslutsam. Vi får förstås små signaler här o där, man börjar fatta att nånting är på G mellan de här 2. Men det övertar inte hela storyn.
Texten var snabbläst och författaren eller översättarna gav en tydlig bild på hur karaktärerna såg ut. Dock så upptäckte jag lite översättningsfel då o då, inte många men det bröt läs flytet lite. 2booktubers som också läst boken tycker att det finns infodumpar i boken, och det är inget jag la märke till men om du är sugen på läsa boken var beredd på att kliva in ett helt nytt samhällssystem som kan ta lite tid att vänja sig vid. Avslutningsvis tyckte jag Drömgångaren var oerhört spännande och inga tråkiga stunder.
Ser fram emot att läsa nästa bok som jag hoppas att läsa innan årets slut✨
